tisdag, september 23, 2008

Min drömarbetsplats – ett mardrömsscenario

Det spelar ingen roll om det sker i USA eller i Finland. Oavsett geografiskt avstånd berör skolskjutningar mig väldigt mycket. Det är så enkelt för mig att sätta mig in i situationen, men samtidigt är det omöjligt att förstå vad som har hänt. Elever går i skolkorridorer, elever sitter i biblioteket, elever skriver prov… Jag har själv gjort alla dessa saker, och kommer att se dem göras många gånger om som lärare. Plötsligt förvrids tillvaron, från en ordinär skolvardag till en mardröm där det handlar om att överleva. Så enkelt att sätta sig in i, men omöjligt att förstå.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Kompis! Hoppas Du mår bra och att det fixar sig med nytt boende... där du slipper höra grannen fisa :) Må bäst, kramar

Mor sa...

Har tänkt i samma banor som du, gällande dagens skolvärld. Avstånd och tillgänglighet till en värld för det overkliga finns ej mera. Öppna kanaler som ger influenser vilka kan uppfattas häftiga i den sjukes värld. Jag kan inte förstå att man i landet i öster har så slappa lagar kring vapenlicens/innehav. Har följt med nyheterna men...man har inga ord.
Från sorg till glädje;
Grattis till nytt boende. Förmodligen har ditt nuvarande rum varit större och bara delats av med en massonitskiva, därför hör du pappersprassel bara från den ena sidan. Nu slipper du detta!
Senfärdigt folk.
Att du dotter gärna kommer i sista minuten är känt, men att komma försent..skall du inte lära dig!
Kramar