Franska foreteelser som jag kommer att sakna II

Vistelsen i Frankrike har fatt mig att komma pa ett, enligt mig sjalv, mycket bra nyarslofte: jag ska borja lara mig att laga nya matratter efter recept. Man kan inte bo nastan fyra manader i gastronomins mecka utan att bli paverka och inspirerad av synen pa mat. I alla fall kan inte jag det. Det ar inte sa att jag har blivit nagon masterkock har, snarare tvart om. Jag har knappt lagat nagon mat overhuvudtaget. Jag kallar inte att koka pasta eller ris matlagning... Men det beror mest pa att jag vill vara i mitt eget kok, med mina egna ravaror, nar jag ska laga mat. For fransmannen innebar mat inte bara nagot att stoppa hunger med, utan det ar aven en sjalvklar del av hela livsstilen. Ja, jag vet att jag generaliserar nu, men det ar anda den bilden av matens plats i fransmannens liv som jag har fatt, och den vill jag ta med mig hem till Sverige. Vid middagar borjar man med en apertif och lite tilltugg. Darefter satter man sig till bords och ater forratt, huvudratt, ostbricka, efterratt och slutligen te eller kaffe. Det later valdigt avancerat, men det behover det inte vara. Sjalva matratterna kan vara enkelt tilllagade, men andock sa valdigt goda, och man gor inte middagar till en sadan stor affar som jag ibland kan tycka att man gor i Sverige. Jag ska bli sambo nar jag atervander hem, och da passar det bra att borja lara sig nya matratter. Det ar ju alltid roligare att ata nar man ar tva. Dessutom skulle jag garna vilja borja bjuda nara och kara pa middagar (utan prestationsangest). Den franska synen pa mat och allt som hor dartill tar jag definitivt med mig hem till Sverige.