torsdag, januari 08, 2009
Anna tolkar Frank
Tacka vet jag människor som visar sin glädje. Jag tänker på Anna Ternheim vid gårdagens Grammisgala. Visst, hon var lite rund under fötterna, speciellt vid hennes andra prismottagning, men jag tror ändå att det till största delen var äkta, nykter glädje. Detta var inte en engångsföreteelse för denna gala. Jag minns att hon var minst lika glad för två år sedan då hon också vann två grammisar. Hon är ett uppskattat glädjerus i den stela musik- (och även film-) eliten som oftast ska verkar så blasé och likgiltig inför sina priser. Kanske kan man inte tävla i konst, men nog är det allt skoj om konstnären ändå blir glad över priset! För tillfället är jag gräsänka i några dagar och sitter då och lyssnar på Anna Ternheims tolkningar av den store Frank Sinatra på sambons iTunes. Oj, vad hon gör det bra! Oj, vad mycket mer musik man får tillgång till när man flyttar ihop med någon!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ja varsågod :-) Kul att du gillar Frankieboy-tolkningarna.
Hon var nog redigt packad vid sina tacktal för hon brukar ju vara blygare...
Puss!
Hihihi, nja det beror nog på vem man flyttar ihop med :D hihih!
Fika Kaffestugan kl 16 imorgon. Ta bussen :) komsi komsi! Kramar
heeej mariiia!!!!
imorgon kl 16 har vi fika igen, vart bestämt rätt nyss, så om du inte har något för dig och orkar ta lavemangbussen till mora kommune e du varmt välkommen siddhu!!!=)
i hope you ne there! de blir jag, saram, sarag och anna!
kramkalas till dig och en glad ternheim ;) hassan med familh
Ja, självklart får du vara kvar, men det gamla suffixet kändes liksom lite missvisande...:-) Du är ju som sagt back in Svea Rike...
Hur gick hejandet på fransk-eleverna? Såg de snälla ut? :)
Kul att du fått jobb!
Skicka en kommentar