Längden har betydelse, och folket däri

Tror ni att det är mycket barn i simhallen nu på förmiddagen? Jag orkar inte med vuxna människor heller. Det ska vara lugnt och tyst så att jag idag kan/vill simma lite längre än 500 m. 25-metersbassänger är inte bra. 50-metersbassängen i Nimes var bra. Men där simmade de andra så att det stänkte om det. Inte bra. 

"Feberia twittrar"

Vad twitter är, vet nog de flesta något uppdaterade internetanvändarna. Att använda twitter kallas att "twittra" (svenska språket är underbart när man kan göra verb av alla möjliga substantiv!). Vem är det då som twittrar på min blogg? Jo, det är mitt alter ego Feberia. Hon dök upp för ett gäng år sedan när jag behövde ett käckt användarnamn. "Feber" kommer av att jag och min vän Anna kallade oss Feber och Frossa (den långa historien om hur de smeknamnen uppkom skippar jag här) och ändelsen "-ia" av att mitt riktiga namn slutar på det. Tada, Feberia var född!

Omstart! Eller nystart!

Bloggen har fått nytt utseende! Jag hoppas att den också har fått lite ny livslust! Från och med nu ska det förhoppningsvis skrivas fler inlägg, oftare... Jag måste lära mig att man inte behöver skriva så mycket i varje inlägg. Hellre kortare och oftare än längre och mer sällan, eller hur?!

Påsktemat - återuppstånden eller död och begraven

Det går lite trögt för denna blogg. Jag känner inte inspiration till att skriva så ofta som jag skulle vilja. Det återstår en arbetsdag, och sedan har jag påsklov i elva dagar. Då ska jag fundera på denna bloggs framtid.

Georg Riedel, Stefan Nilsson och Carl Michael Bellman (och så lite Cornelis)

Min söndag har präglats av svenska manliga musiker. Och nej, jag syftar inte på Håkan Hellström, Gustaf Norén eller Christian Kjellvander... Jag har befunnit mig i samma kyrkorum som Astrid Lindgrens musikaliska parhäst - Georg Riedel. Jag har, i samma lokal, njutit av vackra pianotoner från en av Sveriges bästa kompositörer - Stefan Nilsson. Jag har förberett min lektion inför morgondagen med att lyssna på och läsa Bellmans epistlar. Eleverna som läser Svenska B ska imorgon få analysera några av dem. Epistlarna, inte de svenska manliga musikerna.

Chantons en francais!

Räcker det inte att de gör uppgifterna i boken?

Jag börjar att märka hur oändligt komplext läraryrket är. Det är inte bara undervisning. Det är inte bara lektionsplanering. Det är inte bara lärarlagsträffar. Det är möten mellan människor. Det är möten mellan lärare och elev. Det är möten mellan elev och elev. Det är många tankar kring skolvardagen efter arbetstiden slut.

Språk - i Sverige och utomlands

Neee, nu har det varit dålig disciplin här... Skäms, fröken! Min enda ursäkt är influensa följd av en stressig första vecka på nya arbetet samt presentation av min Frankrikeupplevelse på LMS årsmöte i onsdags. LMS (Lärarna i Moderna Språk) är en intresseförening för alla lärare (på alla nivåer) i moderna språk (inklusive engelska) och jag sitter faktiskt med i styrelsen i Dalarnas lokalförening. Det är ett bra sätt att träffa andra lärare i liknande arbetssituationer. I onsdags anordnas här i Falun en "Språkresekväll" i samband med årsmötet. Då berättade en lärare om hur det är att arbeta som språkreseledare, ett par elever om hur det är att studera utomlands (på gymnasienivå) i ett år, en lärare om hur man kan organisera en klassresa, en internationell samordnare om mängder av möjligheter för internationellt arbete inom skolan, och jag om hur det är att arbeta som Comeniusassistent i Frankrike... Det var en trevlig kväll! Nu är det läggdags, för imorgon bitti är det dags att ägna 50% av min (arbets)tid till det nya arbetet.

Rapport från sjuksängen

Nu är det klart att jag blir timvikarie i svenska för tre olika klasser på gymnasiet! Det är tydligen en halvtidstjänst, så jag tackar och niger! Men nu är det dags att hosta och snyta sig lite igen...

Det hänger i luften

Jag går i väntans tider (ha ha, nu skrämde jag er allt!). Jag väntar på besked från skolan jag var på i måndags, och igår, angående vikariatet i svenska. Rektorn vill kolla upp vissa saker, såsom min referens, och ännu är allt alltså inte klart. Ändå var jag igår med den snart mammalediga läraren på hennes lektion med klassen som jag i så fall ska undervisa. Det var lite skillnad mellan den klassen och min lilla franskgrupp... en klass på cirka 25 elever som tydligen har kollektiva koncentrationssvårigheter. Men det skulle vara så skoj att börja arbeta med svenskämnet! Tanken är att jag även imorgon ska följa med till den klassen, så jag hoppas verkligen att rektorn hör av sig snart och säger att allt ser finfint ut, och att jag kan börja arbeta där! Dessutom går jag och väntar på att "en mild form av influensa" ska bryta ut. Min käre sambo började med hosta i söndags eftermiddag och har sedan dess varit hemma med feber och diverse krämpor. Jag började få ont i huvudet i förmiddags och nu hostar jag ganska mycket...