Joyeux Noël!

Jag måste erkänna att jag inte riktigt känner/förstår att det är julafton imorgon. Men så är fallet, och ikväll åker min nyblivne sambo och jag upp till mina föräldrar i Orsa. Där ska vi fira jul i dagarna två eller tre. Det passar väldigt bra att återvända till Sverige inför en storhelg, då man får träffa familj och vänner samt äta god svensk helgmat - allt i ett! Jag önskar alla läsare av denna blogg en mycket god jul!

"C'est la banque francaise!"

För 17 timmar sedan landade jag i Sverige. Jag landade 165 euro fattigare, för det är vad 15 kilo övervikt kostar. Jag förväntade mig att jag skulle få betala, men att det skulle vara så många extrakilon var lite oväntat. Nå väl, det är sådant man får räkna med efter fyra månaders utlandsvistelse. Då är det inte konstigt att man har med sig lite mer hem än vad man åkte iväg med. Citatet ovan är från en kvinna på tåget Nimes - Paris som erbjöd sig att hjälpa mig med väskan uppför trappan till övervåningen (japp, dubbeldäckartåg). Fritt översatt betyder det att jag hade det franska statskapitalet i väskan... ja, den var helt enkelt väldigt tung.

Franska foreteelser som jag kommer att sakna II

Vistelsen i Frankrike har fatt mig att komma pa ett, enligt mig sjalv, mycket bra nyarslofte: jag ska borja lara mig att laga nya matratter efter recept. Man kan inte bo nastan fyra manader i gastronomins mecka utan att bli paverka och inspirerad av synen pa mat. I alla fall kan inte jag det. Det ar inte sa att jag har blivit nagon masterkock har, snarare tvart om. Jag har knappt lagat nagon mat overhuvudtaget. Jag kallar inte att koka pasta eller ris matlagning... Men det beror mest pa att jag vill vara i mitt eget kok, med mina egna ravaror, nar jag ska laga mat. For fransmannen innebar mat inte bara nagot att stoppa hunger med, utan det ar aven en sjalvklar del av hela livsstilen. Ja, jag vet att jag generaliserar nu, men det ar anda den bilden av matens plats i fransmannens liv som jag har fatt, och den vill jag ta med mig hem till Sverige. Vid middagar borjar man med en apertif och lite tilltugg. Darefter satter man sig till bords och ater forratt, huvudratt, ostbricka, efterratt och slutligen te eller kaffe. Det later valdigt avancerat, men det behover det inte vara. Sjalva matratterna kan vara enkelt tilllagade, men andock sa valdigt goda, och man gor inte middagar till en sadan stor affar som jag ibland kan tycka att man gor i Sverige. Jag ska bli sambo nar jag atervander hem, och da passar det bra att borja lara sig nya matratter. Det ar ju alltid roligare att ata nar man ar tva. Dessutom skulle jag garna vilja borja bjuda nara och kara pa middagar (utan prestationsangest). Den franska synen pa mat och allt som hor dartill tar jag definitivt med mig hem till Sverige.

Tack och hej!

Jag har nyss varit pa en liten "tack & hej"-traff pa skolan. Lite dryck och tilltugg med nagra ur personalen. Det var en trevlig gest, och dessutom fick jag ett presentkort pa Fnac (fransk kedja med bocker, film, musik och elektronik). Imorgon ska jag bege mig dit och shoppa loss! Jag hade en liten julklapp till skolan - dalahastchoklad och nagra dalahastbokmarken. Imorgon ar jag bjuden hem till Sophie (min handledare pa skolan) pa lunch och pa kvallen ska jag ata middag hemma med Brigitte. Det borjar verkligen dra ihop sig till hemfard nu! Pa sondag morgon lamnar jag Nimes med tag och lamnar Paris/Frankrike med flyg mitt pa dagen. Vid 16.15 ar det beraknad landning i Svea rike. Till alla som har anvant mitt franska mobilnummer - fran och med sondag morgon anvander jag mitt svenska nummer igen!

Franska foreteelser som jag inte kommer att sakna II

Nar jag kom hit, for att borja mitt arbete som lararassistent, tankte jag att jag skulle sluta med en dalig vana - att standigt komma ett par minuter for sent till avtalade tider. Det borjade bra har i Frankrike, jag kom ett par minuter for tidigt till alla avtalade tider. Men vilken nytta gjorde det nar alla andra kom minst tio minuter efter avtalad tid? Det tog ungefar tva veckor att vanja mig vid att allting borjar efter utsatt tid. Ja, forutom tagavgangar och biofilmer etc... Nufortiden nar jag har en avtalad tid att passa, kommer jag med flit fem-tio minuter for sent. Men jag ar ofta forst pa plats i alla fall! En annan aspekt av synen pa tid i Frankrike ar affarers oppettider. Jag forstar mig fortfarande inte riktigt pa hur de fungerar. Nar jag tror att det ska vara oppet, ar det stangt, och vice versa. Den storsta skillnaden mellan svenska och franska oppettider ar att matbutiker ar stangda pa sondagar. Vissa ar oppna pa sondagar, men da bara pa formiddagen. Man maste alltsa planera sondagens maltider, och mandagens frukost, senast pa lordagen. Det ar val en vanesak, antar jag, men jag vill kunna handla mat sa nar som nar jag vill! Jag kommer inte att sakna den franska synen pa tid... antingen ar nagon sen, eller sa ar affaren stangd.

Antligen - demonstration pa franska!

Det aterstar tio dagar av min franska vistelse, och da... da hander det! Jag far se en alldeles akta fransk demonstration, mitt i Nimes. Ett stort, stort gang ungdomar (och troligen en del vuxna ocksa) samt pricken over i:et - kravallkladda poliser! Ni far ursakta mig for att jag verkar forharliga detta, men jag blev faktiskt lite rord nar jag gick forbi folkhopen och alla poliser. Har ar ett gang manniskor, uppenbarligen upprorda, som faktiskt gor nagot at det... Det ser man valdigt sallan i Sverige. Vad gallde da demonstrationen? Ja, kanske var det ocksa darfor jag blev lite rord... Det gallde nya skol- eller undervisningslagar vilket innebar nedskarningar inom skolan. Jag borde ha deltagit i demonstrationen, for mina franska medlarares skull! Men nej... jag ar ju svensk, sa jag tittade bara och fortsatte att ga... till skolan.

Franska foreteelser som jag kommer att sakna I

I Frankrike kan man prata hogt for sig sjalv utan att folk runt omkring tror att man ar galen. Det gillar jag. Jag pratar ganska ofta hogt for mig sjalv nar jag ar ensam da jag behover sortera mina tankar. Det blir tydligare uppe i huvudet da man bade hor och tanker. Dock kan man inte ga runt i en svensk mataffar och upprepa inkopslistan hogt for sig sjalv utan att folk tittar konstigt... eller det ar vad jag tror, for jag har aldrig vagat testa. Men denna franska foreteelse ska jag ta med mig hem till Sverige. Kanske funkar det, kanske smittar det av sig pa andra som ocksa borjar prata hogt for sig sjalva. Eller sa tror folk att jag befinner mig i min egen lilla verklighetsbubbla, och haller sig pa behorigt avstand.

Franska företeelser som jag inte kommer att sakna I

Det återstår två veckor i detta land, och jag tycker att det då passar bra att börja med någon typ av sammanställning av mina fyra månader här. Det finns franska företeelser som jag inte kommer att sakna, och det finns franska företeelser som jag kommer att sakna/ta med mig hem till Sverige.

Detta inlägg handlar om en fransk företeelse som jag verkligen inte kommer att sakna – trottoarerna. Först och främst, de är inte frizoner för fotgängare. De är tydligen parkeringsplatser, vilket kan skapa situationer då fotgängare får bege sig ut på vägen, där bilarna allt som oftast har företräde. Bilar kan man alltså hitta både på vägen och på trottoaren.

Står det inte en bil på trottoaren, kan det finnas något annat i vägen för fotgängaren. Det kan se olika ut, beroende på väderlek, och det existerar i fler än fyra nyanser av brunt. Jag syftar på avföringen från fransosernas favorithusdjur – hundbajs. Jag har lärt mig att alltid titta mig för var jag sätter fötterna, och än så länge tror jag att hundbajset har misslyckats att placera sig under mina fötter. Men man kan, på trottoarerna, se många tecken på att andra fotgängare inte har varit lika lyckliga. Hundbajs kan finnas längs en lång sträcka av trottoaren, utdraget och utsmetat från någon stackars fransk, eller utländsk, sko.

Jag kommer inte att sakna de franska trottoarerna.

Uppe pa loftet (sa har i jultider)

Jag sover i en loftsang. Att badda en loftsang ar bedrovligt jobbigt. Speciellt om man ska badda med overdragslakan. Ni vet sadana dar som man trar over madrassen. Att torka halvtorra klader lite har och var pa en loftsang ar en ypperligt bra idé. Man kan hanga klader pa stegen och runt om hela sangkanten. Ja, att sova i en loftsang har sina for- och nackdelar.