Tack för idag, och för denna bloggtid!

Det är idag exakt tre månader sedan det senaste inlägget skrevs. Ni som har kikat in på bloggen har alltså märkt att aktiviteten sedan dess har varit alldeles för låg. Jag har insett att bloggskrivande inte är något för mig. Det är för mycket stress kring att producera en text flera gånger i veckan, om inte flera gånger per dag. Speciellt om man anser att man inte har något värt att skriva om flera gånger per dag/vecka.

Denna blogg kommer dock att förbli ett minne av mina sista veckor på lärarutbildningen och mitt första år som verksam lärare. Jag är glad över att denna blogg blev till, men nu har den gjort sitt. Tack för allt intresse från er läsare!

Varva ner, för att kolla upp

Kommande vecka blir lugn, sett till arbetsbördan. Eller jag kanske inte ska säga för mycket, för mina tre svenskklasser har lämnat/ska lämna in skriftliga uppgifter för rättning. Men utöver det är det inte mycket att stå i... En av svenskklasserna är återigen ute på praktik och jag ska inte ha dem något mer under vårterminen, och på fredag är det första maj, så det blir en fyradagarsvecka, med färre lektioner än på sistone. Trots att jag knappt arbetar halvtid, har det känts som närapå heltid. Men nu börjar jag komma in i ruljansen, och får då mer tid över - skönt! Med tid för återhämtning hinner jag se vad jag gör bra, eller mindre bra, vilket ju är väldigt bra att upptäcka så tidigt som möjligt!

Var nervös, det kommer att gå bra!

Det är verkligen bakvända världen ibland. Igår och imorse var jag riktigt nervös inför det nya arbetet jag skulle sätta igång i en av svenskklasserna. De visar väldigt tydligt när de inte tycker att en uppgift är rolig, och med det drar de tyvärr ner mitt humör. Jag var nervös för att de (återigen) skulle tycka att arbetsuppgiften var tråkig. Men... ingen klagade, och alla satte igång att arbeta! Det var en riktigt lyckad lektion! Det återstår att se om uppgiften tas emot lika väl i parallellklassen imorgon. Det brukar vara lite bakvänt med det också. Om den ena klassen tycker om lektionsinnehållet, gör den andra klassen inte det, och vice versa. Vad uppgiften var? Att skriva olika typer av tidningstexter - nyhetsartiklar, krönikor, recensioner etc.

Det är faktiskt sommarlov snart!

Jaha, då var viloperioden över. Imorgon är det dags att sätta upp håret i lärarinneknut igen. Åtta veckor återstår av vårterminen. Jag hade tänkt att jag skulle hinna planera jättemycket under lovet, men det har blivit lite sisådär med den saken. Jag har planerat en hel del, men inte allt. Ändå känns det lugnt, och jag har läget under kontroll. Det är ändå huvudsaken. Jag kommer nog aldrig komma ifrån det faktum att jag arbetar bäst under press, när det är kort om tid och jag egentligen borde har gjort saken i fråga för länge sedan. Jobbigt, men sant.

Prata bok, någon?

Jag är sugen på att starta en bokcirkel. Finns det någon läsare som är intresserad av att vara med?

Längden har betydelse, och folket däri

Tror ni att det är mycket barn i simhallen nu på förmiddagen? Jag orkar inte med vuxna människor heller. Det ska vara lugnt och tyst så att jag idag kan/vill simma lite längre än 500 m. 25-metersbassänger är inte bra. 50-metersbassängen i Nimes var bra. Men där simmade de andra så att det stänkte om det. Inte bra. 

"Feberia twittrar"

Vad twitter är, vet nog de flesta något uppdaterade internetanvändarna. Att använda twitter kallas att "twittra" (svenska språket är underbart när man kan göra verb av alla möjliga substantiv!). Vem är det då som twittrar på min blogg? Jo, det är mitt alter ego Feberia. Hon dök upp för ett gäng år sedan när jag behövde ett käckt användarnamn. "Feber" kommer av att jag och min vän Anna kallade oss Feber och Frossa (den långa historien om hur de smeknamnen uppkom skippar jag här) och ändelsen "-ia" av att mitt riktiga namn slutar på det. Tada, Feberia var född!

Omstart! Eller nystart!

Bloggen har fått nytt utseende! Jag hoppas att den också har fått lite ny livslust! Från och med nu ska det förhoppningsvis skrivas fler inlägg, oftare... Jag måste lära mig att man inte behöver skriva så mycket i varje inlägg. Hellre kortare och oftare än längre och mer sällan, eller hur?!

Påsktemat - återuppstånden eller död och begraven

Det går lite trögt för denna blogg. Jag känner inte inspiration till att skriva så ofta som jag skulle vilja. Det återstår en arbetsdag, och sedan har jag påsklov i elva dagar. Då ska jag fundera på denna bloggs framtid.

Georg Riedel, Stefan Nilsson och Carl Michael Bellman (och så lite Cornelis)

Min söndag har präglats av svenska manliga musiker. Och nej, jag syftar inte på Håkan Hellström, Gustaf Norén eller Christian Kjellvander... Jag har befunnit mig i samma kyrkorum som Astrid Lindgrens musikaliska parhäst - Georg Riedel. Jag har, i samma lokal, njutit av vackra pianotoner från en av Sveriges bästa kompositörer - Stefan Nilsson. Jag har förberett min lektion inför morgondagen med att lyssna på och läsa Bellmans epistlar. Eleverna som läser Svenska B ska imorgon få analysera några av dem. Epistlarna, inte de svenska manliga musikerna.

Chantons en francais!

Räcker det inte att de gör uppgifterna i boken?

Jag börjar att märka hur oändligt komplext läraryrket är. Det är inte bara undervisning. Det är inte bara lektionsplanering. Det är inte bara lärarlagsträffar. Det är möten mellan människor. Det är möten mellan lärare och elev. Det är möten mellan elev och elev. Det är många tankar kring skolvardagen efter arbetstiden slut.

Språk - i Sverige och utomlands

Neee, nu har det varit dålig disciplin här... Skäms, fröken! Min enda ursäkt är influensa följd av en stressig första vecka på nya arbetet samt presentation av min Frankrikeupplevelse på LMS årsmöte i onsdags. LMS (Lärarna i Moderna Språk) är en intresseförening för alla lärare (på alla nivåer) i moderna språk (inklusive engelska) och jag sitter faktiskt med i styrelsen i Dalarnas lokalförening. Det är ett bra sätt att träffa andra lärare i liknande arbetssituationer. I onsdags anordnas här i Falun en "Språkresekväll" i samband med årsmötet. Då berättade en lärare om hur det är att arbeta som språkreseledare, ett par elever om hur det är att studera utomlands (på gymnasienivå) i ett år, en lärare om hur man kan organisera en klassresa, en internationell samordnare om mängder av möjligheter för internationellt arbete inom skolan, och jag om hur det är att arbeta som Comeniusassistent i Frankrike... Det var en trevlig kväll! Nu är det läggdags, för imorgon bitti är det dags att ägna 50% av min (arbets)tid till det nya arbetet.

Rapport från sjuksängen

Nu är det klart att jag blir timvikarie i svenska för tre olika klasser på gymnasiet! Det är tydligen en halvtidstjänst, så jag tackar och niger! Men nu är det dags att hosta och snyta sig lite igen...

Det hänger i luften

Jag går i väntans tider (ha ha, nu skrämde jag er allt!). Jag väntar på besked från skolan jag var på i måndags, och igår, angående vikariatet i svenska. Rektorn vill kolla upp vissa saker, såsom min referens, och ännu är allt alltså inte klart. Ändå var jag igår med den snart mammalediga läraren på hennes lektion med klassen som jag i så fall ska undervisa. Det var lite skillnad mellan den klassen och min lilla franskgrupp... en klass på cirka 25 elever som tydligen har kollektiva koncentrationssvårigheter. Men det skulle vara så skoj att börja arbeta med svenskämnet! Tanken är att jag även imorgon ska följa med till den klassen, så jag hoppas verkligen att rektorn hör av sig snart och säger att allt ser finfint ut, och att jag kan börja arbeta där! Dessutom går jag och väntar på att "en mild form av influensa" ska bryta ut. Min käre sambo började med hosta i söndags eftermiddag och har sedan dess varit hemma med feber och diverse krämpor. Jag började få ont i huvudet i förmiddags och nu hostar jag ganska mycket...

Sportlovsavslutning och måndagsmöte

Imorgon ska jag höra musiken som spelas i klippet till leda. Eller nej, inte till leda. Jag kan aldrig tröttna på den melodislingan! Idag åker el Cabinstreeto och jag till mina föräldrar i Orsa. Förhoppningsvis blir det lite spark- eller pulkaåkning... Imorgon ska jag för första gången på säkert fem år se Vasaloppsmålgången på plats i Mora. Det är en tradition som sitter i sedan barnsben, men tyvärr har det blivit alldeles för sällan sedan jag slutade att vara just barn.

På måndag börjar arbetsveckan med något mycket spännande. Jag ska träffa en rektor på en av Faluns kommunala gymnasieskolor! Det gäller ett vikariat som svensklärare under våren, och beroende på hur tjänsten fördelas mellan mig och redan anställda lärare kan det handla om så mycket som en halvtidstjänst! Men jag räknar inte med någonting förrän jag har träffat rektorn på måndag morgon...

Sportlov och snö

Mitt sportlov har börjat. Redan i söndags, tror jag. Då byggde jag en snölykta på första gången på minst tio år.

När ni inte läser detta...

Bredvid detta inlägg finns en bild på mig, under den en kort beskrivning av mig, under den ett inläggsarkiv, under det en besöksräknare, under den en lista på andra bloggar jag läser och under den... en annan blogg som jag skriver på! Så gå dit och läs!

Hur kan jag behöva sportlov?

Nästa vecka, nummer 9, är det sportlov här i trakterna. Jag ska använda den veckan till att ordna upplägget för resten av terminen (eller åtminstone tiden fram till påsk). Dock kan jag tycka att det är lite konstigt att jag behöver en hel lovvecka för detta...

Inflyttningsfest

Jag tänkte fortsätta skriva på mattemat som dök upp i tisdags, men kom sedan på att jag i så fall avslöjar de kulinariska läckerheterna som bjuds på festen ikväll! Och det går ju inte för sig... Snittar blir det i alla fall. En annan god anledning till att inte avslöja vad som planeras, är i fall det inte blir som planerat, för då vet ändå ingen vad som skulle serveras, istället för vad som egentligen serveras! Så jag avslutar med att endast tala om att det bjudas på några olika typer av snittar, chips, dip, salta pinnar och lite drickbart... Ni som kommer - det ska bli skoj att träffa er (igen eller för första gången)!